Träning

Har nyss kommit hem från dagens boxnings-pass. Eftersom jag inte hade någon att boxas med fick jag boxas med en kille som var där. Han var ganska lång och stark och dessutom väldigt trevlig. Det var ganska galet jobbigt bara att hålla mitsarna när han skulle slå, och både han och instruktören frågade med jämna mellanrum om allt gick bra.
Visst var det väldigt snällt av dom, men jag blir lite irriterad eftersom jag vill inte vara svagare bara för att jag är tjej.
Jag försökte ta i för allt vad jag var värd, och det var tufft och mina ben kändes som bly vissa övningar och jag kommer förmodligen ha stora blåmärken över låren imorgon efter hans sparkar (trots mits som skydd). Men det var det värt, för jag tog i för kung och fosterland!

Så på en timme har jag passerat hela känslo-skalan; från glad och energisk, till förbannad och irriterad, till frustrerad och besviken, och slutligen nöjd och lycklig. För jag klarade av det.
Jag klarade av att boxas med en kille och dessutom ge honom motstånd. Efteråt sa han att jag gav minst lika mycket motstånd som vissa killar han boxats med och att han nästan blev kräkfärdig. Det var väldigt snällt sagt av honom.

Mitt mål under 2011 är att bli dubbelt så stark så jag inte bara kan ge honom motstånd, utan komma upp på hans nivå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0