WBM

Det här med disciplin är inte alltid så enkelt. Jag är en sån person som kan bestämma mig för en sak och gå omkring och tagga och peppa mig själv i tankarna. Som exempel fick jag för några månader sedan för mig att jag SKA springa Vårruset detta året. Det är 5 km och målet är under 30 minuter. Då gick jag i flera veckor och taggade och tänkte att jag ska ta minst ett löppass i vecka i gymmet och så småningom utomhus för att öva upp min kondition. Nu har jag helt svalnat. Jag försöker komma på bra undanflykter för att inte springa Vårruset (det är jobbigt, det är tråkigt, det kommer vara så mycket folk så det ändå inte går att springa, det är onödigt att betala för att springa, det är inte min grej att springa osv osv). Ingen av mina undanflykter är egentligen rättfärdigad, det är helt enkelt en tanke min hjärna kommer fram med för att jag ska känna att det är okej att inte springa Vårruset.

 

Samma sak kan gälla när jag bestämt mig för att vara nyttig och försöka tajta till kroppen genom fler och intensivare träningspass. Då dyker de där undanflykts-tankarna upp.

Hur gör man för att mota bort de tankarna? Hur gör man för att ta sig i kragen och faktiskt ta sig till gymmet? Hur gör man för att inte äta den där oerhört goda och välsmakande chokladkakan eller efterrätten? Hur skaffar man sig självdisciplin?

 

Jag vet inte mer än att ibland lyckas jag motstå, ibland lyckas jag låta bli att falla för mina svaga undanflykter. Det värsta att tänka i en sådan situation är "men det har varit en så jobbig/lång/regnig/trött dag så jag är faktiskt värd chokladen/kakan/vilan". Någon gång är det självklart okej att tänka så men inte varje gång, varje dag.

Ibland kanske man till och med måste tvinga sig själv till gymmet. Innerst inne vet man att det alltid känns bättre efteråt och den nöjda tillfredsställelsen är värd så mycket mer än "det är så synd om mig"-känslan.

Man får göra det bästa med vad man har och försöka disponera tiden så den räcker till allting man vill göra utan att ge avkall på sitt välmående.

 

Bara några funderingar såhär en regnig måndagskväll (jag lyckades motstå sötsaks-frestelserna idag men jag orkade inte ta mig till gymmet vilket är den bistra sanningen).

 

Kram & Kärlek

Har suttit och satt upp mål för min kommande träning och hälsa. Jag försökte göra det så enkelt så möjligt och dela upp mitt huvudmål i flera små delmål, det känns som att det blir lättare att nå målet ifall man har några etapper på vägen.

Ett av dessa delmålen är att träna två gånger i veckan. Jag tycker spontant att det låter lite, men om man tänker på att det är heltidsarbete som gäller nu, plus musikkåren en gång i veckan och vardagen som ska skötas så är det nog bra att sätta det som mål. Ett mål ska trots allt kunna uppfyllas. Sen om det visar sig att jag tränar tre eller till och med fyra gånger någon vecka, då är det en bonus!

Nu väntar jag mest på att Michelle är tillbaka i gymmet igen så jag har någon rolig att träna tillsammans med. Är lite segt att hänga i gymmet ensam...

 

Nu ska jag kolla runt internet på jakt efter goda och bra vardagsrecept. Här ska det tas tag ordentligt i saker och ting!

Kram & Kärlek

Idag har inte varit världens bästa måndag precis. Bortsett från att vädret varit grått och trist så har arbetsdagen inte varit särskilt givande med mestadels strul som fördärvat mina planer. Hade bokat in mig på en timmes Crosstraining (stenhård cirkelträning för den som inte vet) och har ända sedan tidig morgon gått och velat fram och tillbaka i tankarna på huruvida jag ska träna eller inte. Mestadels lutade det åt att inte träna utan istället stanna hemma, städa lite och sen bara vila.

Men, hör och häpna, jag var så oerhört duktig (ja, jag skryter om mig själv) så jag masade mig till det där passet och utförde det med bravur! Så nu är jag fullständigt slut i kroppen, men ack så skönt! Och för tillfället står min fina sambo och lagar middag medan jag skriver dessa orden. 

Förresten... Jag hann städa innan passet plus att jag gick och slängde sopor. Man kan bara man vill, ibland behöver man bara en spark i ändan!

Nu - mat!!

Kärlek

Jag har egentligen inte något tips eller knep på hur man blir nöjd med sig själv. Ingen är perfekt (varken till utseende eller sin personlighet) men ibland måste man helt enkelt få njuta av allt man åstadkommit och vara nöjd. Idag var en sådan dag. En dag då jag har varit nöjd med mig själv.

På senaste tiden har jag börjat inse att jag, rent fysiskt, ser väldigt bra ut. Och då menar jag det på ett sånt vis att min kropp ser hälsosam ut och viktigast av allt, jag känner mig hälsosam! Jag är snygg helt enkelt.

För första gången på jag vet inte ens hur många år kan jag ärligt tänka tanken att jag är snygg och faktiskt känna att det är så jag tycker.

 

 

Jag strävar och kämpar förstås vidare mot mina mål att bli starkare, fysiskt och psykiskt, men under tiden så njuter jag av att jag ser ut som jag gör och att jag faktiskt är bäst (utifrån mina förutsättningar, inte jämfört med alla andra).

Hur kul är det att ständigt kämpa och slita mot ett mål som känns alldeles för långt bort? Man får inte glömma bort att njuta av vägen dit, att se att man faktiskt åstadkommer saker även under sin kamp. Alla små steg är viktiga, för alla steg framåt är ett steg i rätt riktning.

Helt plötsligt står man där, framme vid sitt mål. Och då kan man njuta ännu mer. För ta mig tusan vad jag är GRYM! (Säg det till dig själv du också. Det känns bra.)

 

Kärlek

Idag tänker jag på det där med styrka. Det finns olika former av styrka, fysisk och psykisk. För mig är båda delarna viktiga. Det räcker inte att jag är psykiskt stark ifall min kropp är svag. Och det hjälper inte att vara fysisk stark ifall mitt huvud säger nej.

Mitt mål är att bli starkare fysiskt. Och för att kunna bli det måste jag även bli starkare psyiskt. Jag måste kunna säga till mig själv att jag visst klarar av att lyfta tio kilo tyngre än jag gjorde förra gången, eller att jag självklart kan göra djupare knäböj eftersom jag är stark. För om jag säger till mig själv tillräckligt många gånger att jag kan och ska klara av det, då kommer jag klara av det. Och då kommer jag sakta men säkert bli starkare på alla sätt och vis. 

 

Jag är laddad för att börja träna regelbundet igen. Dock har jag en paus fram till förste november (bortsett från några PT-timmar som ska tryckas in) och under den här pausen ska jag peppa mig själv. Ladda hjärnan med energi, så att det riktigt kliar i fingrar och kroppen att få springa/styrketräna/boxas/utmana mig själv. Det är viktigt att ha motivation och glädje över att gå till gymmet för då är det inte bortkastad tid utan en investering. För det är trots allt vad det handlar om - att investera i sig själv och sin framtid. 

 

Kärlek!

Kärlek

Kärlek

Kärlek

Kärlek

Ikväll genomfördes ett grymt box-pass med bra pepp (som vanligt) så morgondagen kommer knappast bli mindre smärtsam. Får se om jag orkar och hinner en löprunda imorgon kväll, har redovisning mellan 8-18 imorgon också så förmodligen är man ganska seg i både kropp och huvud.

Nu blir det kaffe!

Kärlek

För tränat, det har jag gjort ikväll. Först thaibox (som jag saknat nu när jag inte kunnat gå på det på ett tag) och sedan cirkelträning. Så mina muskler är ganska ömma och imorgon kommer det kännas riktigt gött. Nu ska jag dricka min smoothie och plugga lite.

Jag märker skillnad direkt när jag drar ner på onyttigheterna och satsar ordentligt på mat, då mår min kropp bra och träningen ger bäst resultat. Tyvärr tar ofta latheten över, man blir trött på att fundera ut vad för mat som ska lagas och det blir att man bara slänger ihop något som knappt kan kallas mat. Fast ibland måste man unna sig att vara lat och bekväm också.

Kärlek

Då var kvällen här och jag har slutfört mina båda löprundor (sprang först till Emelie och sen var jag tvungen att springa hem också). Det blev nästan 5,2 km på strax över en halvtimme. Och ja, jag vet att det var paus i mitten när jag var hos Emelie men jag tycker ändå det är bra. Upptäckte att det var skönt att springa på kvällen. Tror jag föredrar att springa morgon eller kväll, då är det minst folk ute. Vill kunna springa i lugn och ro och bara fokusera på mig och min träning. Jag tror jag blivit löpar-frälst. Eller så är det bara nyhetens behag, det återstår att se... Kul att märka förbättring i alla fall!

Nu blir det lite nötter för att sedan sova.

Kärlek