WBM

Han var lite lätt glömsk, men han bjöd på sig själv och erkände för oss att han faktiskt hade glömt men att han kom ihåg ändå. Och när han predikade så predikade han om kyrkan. Han talade "illa" om kyrkan. Han ställde oss frågan ifall vi skymmer Gud med alla våra ritualer och klädnader och allt som hör till en gudstjänst. Bara en sån grej att han står och kritiserar sin egen prästklädnad! Allt han sa sa han med kraft och känsla bakom, men även med ett litet stänk humor.

Något han också talade om var tre nyckelord för mänskligheten. Det första är tack. Tack är smörjoljan i det mänskliga livet. Sedan talade han om hjälp. Kärlek är att man vågar be om hjälp och när någon får hjälpa till så växer den personen. Och det sista ordet är förlåt. Att kunna be om förlåtelse och att ge förlåtelse.

Det är svårt att försöka föra vidare den känslan han hade och känslan han gav mig, hans ord måste upplevas helt enkelt. Jag har aldrig mött en präst som honom, en präst som får hela församlingen att skratta och sen applådera! Till er som inte brukar gå i kyrkan så brukar man inte göra något av det.

Som avslutning citerar jag prästen: Det ska va gött att leva, annars kan de kvitta!

Kärlek